Södertälje FF - BK Sport

Efter en dryg veckas spelledigt så är det dags för herrarna att snöra på sig fotbollsskorna igen. Laget åker till Södertälje för att försöka sno åt sig 3 poäng från Södertälje FF. Gasen i botten och lycka till nu! Herr A-lag 0kommentarer

Rapport om Sport #8

Underbara oslagbara Sport är, trots att närmast katastrofal start på veckan, smeknamnet på alla sörmländska läppar. Sena söndagsmatchen mot tabelljumbon Trosa-Vagnhärad slutade med 1-1 och två tappade poäng. Katastrofen undveks endast genom ett fenomenalt gästspel mellan stolparna av Deniz, som räddade både straff och poäng till Sport. Skador av mer eller mindre allvarlig sort har onekligen bromsat Sport denna vår. Under söndagens batalj var det Oleg och Nennes (o)tur, den förstnämnde ådrog sig en hälseneruptur medan den senare spräckte ögonbrynet. Tidigare har tongivande lirare som Robin, Tobbe, Swift, Kun Sr, Wiberg och Rille i omgångar tvingats sitta på läktaren på grund av diverse skador. Inför torsdagens ödesmatch kunde således förutsättningarna sett bättre ut. För motståndet stod dessutom Råby-Rönö, det lag i serien man på förhand allra helst ville betvinga efter fjolårets hatmöten där domaren åtskilliga gånger fick dra fram det röda kortet. Men när undertecknad, med tunga steg på väg till matchsamlingen, fick syn på coach Humlan utanför Djurgårdsgrillen mös denne förnöjt och tycktes inte alls nedtyngd av stundens allvar. Dock inte på grund av den omedelbara närheten till snabbmatsförtäring, vilket jag först antog, utan glädjen grundades istället i en nysvarvad taktik som tveklöst skulle få hemmapubliken att jubla. ”Ikväll ska de få se”, surrade Humlan kryptiskt. Även coachkollegan Moreaus var på osedvanligt gott humör och inte ens en ytterst förvirrad avstämning med lagledare Berg kunde rubba självförtroendet. Så smått började man undra vilka magiska skrifter de kommit över och förväntansfullt bänkade vi oss för genomgång. Det visade sig att duon influerats av VM-slutspelet när de smidde sin segerplan. Det var dock inte någon nutida världsmästare som stått modell utan det magnifika italienska mästarlag som på spansk mark sommaren -82 besegrade Maradonas Argentina, Zicos Brasilien och slutligen den förhatlige marodören Schumachers Västtyskland. Potentiellt ett av historiens starkaste fotbollslag som byggde sin framgång på ”catenaccio”- betongförsvar med sylvasst omställningsspel under ledning av general Scirea. Uppvärmningen ägnades således åt att gräva skyttegravar, där vi kurade ihop oss i väntan på att Råbybjörnarna skulle gå i fällan. Det dröjde inte länge innan vi insåg att gästerna var obekväma med att hålla i ratten och John tappat rösten efter alla hånfulla ”gratis”. Målchanserna lät heller inte vänta på sig. Hannes sprang sig fri ett flertal gånger men fick se stolpen, och möjligtvis överkonsumtion av kanelbullar under veckan, sätta stopp för målfabrikationen. Istället var det Kun jr som spräckte nollan efter en fin spelvändning med ett distinkt avslut i gaveln. Strax före pausvilan nickade allkonstnären Edvin, som snart spelat på samtliga positioner, in psykologiskt viktiga 2-0 på ett stenhårt inspel från John. Bortsett från när någon okänd spelare i Sports mittförsvar slog hål i luften och bjöd gästerna på ett friläge så var det en perfekt genomförd halvlek av Sport. Andra halvlek inleddes med en förväntad anstormning från gästerna, som dock allt som oftast strandade på den ständigt närvarande Swift. Närmast biblisk i sin uppenbarelse tog det defensiva ankaret inte många steg men satte samtliga rätt och i vägen för gästerna. Offensivt lyckades vi inte få till ett avgörande tredje mål men ledningen kändes ändå trygg. Åtminstone tills 85:e matchminuten då coachduon, fullkomligt rusiga av självgodhet, vägrade släppa in Pontus på planen förrän han både segerskålat och klappat dem om ryggen. Därför dröjde det innan Lill-Erik, som linkat av med kramp, fick någon ersättare på vänsterflanken låg helt öppen för några minuter. Gästerna såg en sista chans till poäng uppenbara sig, stormade fram längs kanten och skickade in en hög lyra mot straffområdet medan publiken höll andan. En räddande hand styrde dock undan denna sista framstöt och Råby var ett slaget lag. Att handen tillhörde en Sportspelare var det otroligt nog ingen, förutom fru Fortuna, som noterade. Man kan alltså konstatera att BK Sport nu inte tagit stryk på över en månad. Den inledande förlustkavalkaden börjar så smått försvinna ur minnet och en viss tillförsikt inför fortsättningen gror. Inte minst tack vare demonerna på tränarbänken. Nu väntar ett uppehåll för denna kolumn då undertecknad far på rekreationsresa söderut i veckorna två. För övriga döskallar väntar Södertälje FF och då ska vi spela som Holland -74 och lotta ut startelvan, blir väl värt entreslanten. På återseende //23 Herr A-lag 0kommentarer

SOLEN SKINER ÖVER SPORT

Efter en mycket bra kollektiv laginsats där alla spelarna jobbade för varandra lyckades BK Sport bärga tre sköna poäng på onsdagskvällen. Hemmamatchen på Ekängen mot Råby/Rönö vanns med 2-0 (2-0) efter en insats som ger hopp om en ljus framtid. Fokuserat och koncentrerat, och dessutom mål i rätt lägen gav inte gästerna någon chans att få med sig poäng hem till Nyköpingstrakten. En stabil prestation i denna den sista dusten före midsommar. Tränarduon Mattias Andersson och Robert Berg var helt överens efteråt: - Fantastiskt. Vi spelade lugnt och fint, och höll i bollen. Vi jobbade hårt och spelar bättre mot bättre lag. Det här var en mycket viktig seger. Det fanns annars en hel del frågetecken före avspark. Matchen i Vagnhärad i söndags kostade inte enbart två bortslarvade pinnar utan även flera tunga skador. Målvakten Oleg Kosovic blir borta länge, Benjamin Komatovic kunde inte medverka och Robin Kun var avstängd. Men ersättarna skötte sig utmärkt. Tobias Andreasson gjorde debut mellan stolparna i en seriematch i A-laget, spelade dock en träningsmatch i mars på konstgräset. - Alltid lika skönt att hålla nollan, sa han och blev rättmätigt omklappad av vänner och bekanta. Tobias får högt betyg liksom slitvargarna Erik Wiberg och Anders "Swift" Larsson. Albin Kun är ett riktigt fynd på sin kant och ett framtidsnamn som drar på sig ständig bevakning. - En värdefull seger. Rätt inställning. Vi gjorde det vi sagt att vi skulle göra, menade Swift och tände en cig. Albin Kun smekte in ledningsmålet efter 14 minuter med vänsterdojan då yttermittfältaren befann sig inne i straffområdet. Fem minuter senare noterades ett snyggt inspel från Wiberg till Hannes Isaksson men han sköt över. Riktigt nära där. Efter 37 minuter gjorde Andreasson en viktig fotparad när blåskrudade Råby hade en vass nick på ett högerinlägg. Istället ökade Sport till 2-0 efter 41 minuter. John Källström serverade ett perfekt inlägg som Edvin Hansen nickskarvade i nät. I takt med målen började även solen titta fram. Sport skapade ett flertal chanser även i den andra halvleken men 2-0 stod sig när hemmalaget hela tiden hade bra koll på läget. Råby krigade för en reducering men hemmalagets backlinje var ramstark där det ibland behövdes en befriande spark. 2-0 och för första gången på sju år har Sport därmed hållit nollan i två raka hemmamatcher. Senast var hösten 2011 i femman, mot Vingåker och Julita, då liksom nu 2-0 vid dubbla tillfällen. Obligatorisk segersång efteråt givetvis och dirigent den här gången var Philip Larsson för allra första gången, lagkapten nu när "Nenne" är skadad. Tänk vilken skillnad egentligen, även förra hemmamatchen mot Ericsberg slutade 2-0 efter en helt annan matchbild. Då var det inte alls samma tryck från lungorna i segerjublet. Sport har målskillnaden 15-12 efter tio seriematcher. Enbart Nykvarn och KSK har släppt in färre antal mål, båda dessa har dock en match mindre spelad. Räknar vi borta 0-4 plumpen på Backavallen i april har Sport släppt in åtta bollar på nio matcher och ett sådant fint facit brukar betyda kamp på övre tabellhalvan. Matchen var även ett möte mellan fjolårets trea och fyra i sluttabellen. Notabelt: I Sports 16-mannatrupp var alla spelarna utom tre födda under det första halvåret. Undantagen är tre rutinerade herrar i form av John Källström, Anders Larsson och Erik Wiberg. Vi får även gratulera Råby/Rönö IF som i år firar 75-årsjubileum. Alltid trevligt med lag som har trogna supportrar som följer med på bortamatcherna. Det här var tredje gången i år som Råby blev nollade. Annars är de ett målglatt och kämpastarkt manskap med flera intressanta spelartyper. Den här kvällen kunde de emellertid inte stå emot ett taggat och beslutsamt Sport som spelade precis så som de ska spela. Onsdagens lag: Tobias Andreasson - Anton Jansson, David Rispoli Helling, John Källström, Tobias Sandström - Anders Larsson - Albin Kun, Edvin Hansen, Erik Wiberg, Philip Larsson (LK) - Hannes Isaksson. Avbytare: Deniz Arpacik, Pontus Larsson, Jacob Sundström, Oscar Haglund, Markus Arrebäck. BK Sport har nu mött alla lag i serien utom Södertälje FF. Bortamatchen mot dem spelas måndag 25 juni med sen avsparkstid. Fram tills dess får vi se om det blågula svenska landslaget, som också är starka bakåt, kan få det att lossna offensivt. Senast Sverige vann en premiär i ett VM-slutspel var för 60 år sedan, 8 juni 1958 på Råsunda (3-0 mot Mexico). Därefter sju premiärer som inneburit fem oavgjorda och två förlorade matcher. Den 15 juni 1958 spelade Jugoslavien och Paraguay oavgjort 3-3 mot varandra i VM på Tunavallen inför drygt 13 000 åskådare. Paraguay hade för övrigt sin bas i Sundbyholm under mästerskapet. CHRISTER JOHANSSON Herr A-lag 0kommentarer

BK Sport - Råby-Rönö IF!

Dags igen för match så här dagen innan fotbolls-VM drar igång. BK Sport välkomnar Råby-Rönö IF som ligger på en sjätteplats i tabellen, en poäng före BK Sport som befinner sig på åttonde plats. Vi önskar herrarna lycka till! Herr A-lag 0kommentarer

SUNDAY BLOODY SUNDAY

Tanken var att BK Sport på söndagen skulle promenera hem en ny seger, i så fall den tredje i följd, fortsätta blicka uppåt och ta sats mot nya vinster och tabellklättring. I stället slutade kampen med blod, svett, tårar och besvikelse. Samt allvarliga skador och en högst oväntad poängförlust mot jumbolaget Trosa/Vagnhärad U. Matchen på Häradsvallen i Sörmlandsfemmans nionde omgång slutade 1-1 (0-1) och det var hemmalagets första poäng för säsongen efter idel förluster och en kolossal mängd baklängesmål. Två pinnar flög sin kos men värre var skadorna vars konsekvenser vi inte vet omfattningen av ännu. Sport har inte vunnit en seriematch i Vagnhärad på 23 år, men nu skulle det ske. Detta på en hård och torr naturgräsplan som inte sett vatten på länge. Redan efter fem minuter tog Gulsvart ledningen. Philip Larsson slog en inåtskruvad vänsterhörna som en försvarare nickade in i det egna nättaket, 0-1 och en fullträff som bokfördes som ett självmål. Vi minns att Philip slog en hörna direkt i mål i höstas när Sport gjorde 10-0 på Hälleforsnäs på Ekängen. Just 10-0 hade Trosa/Vagnhärad U förlorat med två gånger i serien den senaste månaden, men i fotboll finns inga lätta matcher och kanske smög det sig på en känsla av att det här ska nog gå vägen utan maximal ansträngning. Philips högerinlägg nådde Edvin Hansens huvud sekunderna senare men nicken placerades utanför. Philip hade även en bra chans i 19:e minuten då han vände runt i straffområdet och nästan sköt in bollen nere vid den högra stolpen. Mål där och det här hade fixat sig. Sedan började eländet. I 20:e minuten blev målvakten Oleg Kosovic liggandes flera minuter. - Jag backade bakåt och trodde först att jag sprang in i ena stolpen eller fastnade i en grop. Men det knakade till och nu är jag inställd på att hälsenan kan vara av, i så fall är det färdigspelat i år. I sista träningsmatchen i april skadade sig backen Robin Larsson då han ådrog sig en hälseneskada som hållit honom borta från seriespelet i år. - Jag har aldrig tidigare varit skadad i min karriär. Det känns förstås jättetrist, sa Oleg, 29. Fem minuter före paus var det lagkapten Benjamin Komatovic´ otur att vrida sig i gräset. En armbåge på fel ställe och ett spräckt ögonbryn. En doktor tejpade i paus och sedan blev det fyra stygn. - Det brukar dömas straff för en sådan förseelse, men domaren tyckte inte så, förklarade "Nenne" som inte spelade mer i matchen. Oleg stod kvar i kassen men fick släppa en boll förbi sig i 55:e minuten då Jonathan Askenbom kvitterade sedan bollen spelats fram och tillbaka i straffområdet. Skottet i ena hörnet var utom räckhåll. Tre minuter senare lämnade dock Oleg planen och ersattes mellan stolparna av inhoppande utespelaren Deniz Arpacik. Anton Jansson antecknades för ett skott i vänsterstolpens utsida, och Philip Larsson, som har en fin högerfot, träffade ribban med en frispark från distans. Det här borde Sport ha vunnit trots motgångarna. Men den stora chansen till ett vinstmål fick hemmalaget med kvarten kvar att spela. En straffspark sedan bollen oturligt studsat upp på en hand. När inte Nenne fick straff kunde domherren lika väl ha blundat för den här händelsen. Det satt dock en skarpsynt domarbas på läktaren och granskade och då kan man ju inte se mellan fingrarna för en ofrivillig hands. Några fler mål blev det emellertid inte efter en underbar störtdykning likt Gordon Banks. Reservmålvakten Arpacik, som hunnit bli uppvärmd i hettan efter 18 minuter mellan stolparna, räddade nere vid vänstra stolpen och såg även till att returen hamnade bredvid buren. Det var definitivt matchens höjdpunkt. - Helt magiskt. Men annars var det alldeles för dåligt. Är övertygad om att underskattning spelade in. Vi värderar lägena för dåligt och nu blir Råby/Rönö stora favoriter på onsdag, menade tränaren Mattias Andersson. Tränarkollegan Robert Berg gjorde entré på planen i mitten av den andra halvleken och det hade väl varit lite för bra om han fått avgöra i sista minuten. På arenan han tidigare i Kvicksund 2007 haft framgång i division III. - Vi förlorade i alla fall inte, sa han i ett försök att se ljust på tillvaron efter denna grymma missräkning. Robin Kun, som saknade sin bror på planen, är avstängd i nästa drabbning efter att ha dragit på sig ett gult kort i 65:e minuten. Ett underligt domslut. - Domaren ansåg att jag drog ner en kille när jag försökte täcka boll. Istället blev jag knäad i bakhuvudet, förkunnade en något upprörd Robin som avslutade den blodiga fighten med ett gigantiskt bandage runt knoppen. I sista minuten tilldelades hemmalaget en frispark i mycket farligt läge ca 23 meter rakt framifrån mål. Målvakten hade solen rakt i ansiktet och det kändes ovisst. Deniz The hero klarade skottet och räddade en pinne denna sportsligt mörka söndagskväll. Fiasko är måhända ett för starkt ord, men bra var det i alla fall inte. Men faktum kvarstår. Sport är lika uddlösa framåt som det svenska landslaget. Långa stunder famlade gästerna i blindo och det var sällan vi såg några väl uppbyggda anfall från grunden. För mycket långbollar. Saknades fart och riktigt ordnat, organiserat och vägvinnande spel. Trosa/Vagnhärad spelade i samma liknande helsvarta ställ som Ericsberg gjorde förra veckan. Plus tilldelas löftet Edvin Hansen, årsdebuterande Tobias Sandström och John Källström, som var tillbaka efter avstängning. Även Philip Larsson, stark på fasta situationer och vikarierande lagkapten. Söndagens lag: Oleg Kosovic - Anton Jansson, John Källström, Tobias Sandström, Oscar Haglund - Hannes Isaksson, Erik Wiberg, Edvin Hansen, Philip Larsson - Benjamin Komatovic (LK), Robin Kun. Avbytare: Deniz Arpacik, Pontus Larsson, Robert Berg. Med elva minuter kvar att spela ledde Vingåker över IFK Nyköping med 4-1 på hemmaplan. Matchen slutade 4-5. KSK segrade med klara 6-3 i Tystberga och behåller pole position. I övrigt blandas det och ges hej vilt utan någon stabilitet att tala om. För tillfället har Sport väldigt långt upp till andraplatsen, men kom ihåg att mycket talar för att även trean blir uppflyttad till fyran i höst. "I can't believe the news today Oh, I can't close my eyes and make it go away How long, how long must we sing this song? How long? How long? 'Cause tonight we can be as one, tonight Sunday, Bloody Sunday Sunday, Bloody Sunday And the battle's just begun There's many lost but tell me who has won The trench is dug within our hearts And mothers, children, brothers, sisters torn apart Sunday, Bloody Sunday Sunday, Bloody Sunday" Anm. U2, världsberömt irländsk band. Låten en internationell hit släpptes 1983, handlar om den blodiga söndagen 30 januari 1972 då obeväpnade män och pojkar sköts ihjäl och sårades av brittiska soldater i samband med en demonstration i staden Derry på Nordirland. CHRISTER JOHANSSON Herr A-lag 0kommentarer

Rapport om Sport #7

Söndagsmatch för Sport den här omgången och således blir rapport nummer 7 inte det sedvanliga crescendot på veckan utan istället ett aptitretande uppsnack inför morgondagens klimax. Tabelljumbon Trosa Vagnhärad SK U är det som ska besökas och förhoppningsvis besegras. Veckans träningar har åter handlat om spelet i offensivt straffområde, Sports snart kroniska akilleshäl. Coachduons senaste grepp för att betvinga detta spöke var att själva delta under tisdagsträningen, för att inspirera och undervisa oss spelare i målskyttets ädla konst. Coach Humlan intog med stor pondus Jan Kollers gamla favoritposition, där han på lätta fötter dansade som en fjäril och stack som ett bi med en magiskt hög avslutningsprocent. Coach Moreaus å sin sida, anammade Kurre Hamrins klassiska spelstil och höll hov längs sidlinjen. Någon omedelbar effekt tycktes dock inte uppvisningen ha då torsdagens avslutningstävling mot en ensam Oleg slutade i tre raka nederlag och straff-burpees för utespelarna. Det finns dock positiva tecken i skyn för den minnesgode. För även ifjol hackade målskyttet under våren och bortamatchen mot dåvarande tabelljumbo(Nyköping U) blev då vändpunkten och den katalysator som förvandlade Sport till seriens målfarligaste lag. Låt oss hoppas på en favorit i repris. //23 Herr A-lag 0kommentarer

Visa fler nyheter