SUPERVÄNDNINGEN KOM AV SIG

Det kunde ha blivit en klassisk vändning som gått till historien. Istället slutade måndagens äventyr i Södertälje i en riktigt tung besvikelse. Sport hämtade upp ett fyramålsunderläge men föll ändå i en drabbning som innehöll tio fullträffar. Södertälje FF besegrade BK Sport med 6-4 (4-0) i fotbollens division fem. Efter slutsignalen var frågorna många. Vad var det som hände egentligen? Hur kunde hemmalaget trots spelmässigt underläge tillåtas gå fram till en ledning med 4-0, och hur kunde samma chockade hemmalag repa sig och vrida sig ur greppet gästerna från Eskilstuna hade kopplat? - Vi underpresterade i första halvlek och uppträdde på tok för passivt, sa tränarparet Robert Berg och Mattias Andersson med gemensam röst. - Det som sedan händer i andra halvlek är helt sjukt. Geneta Sportfält strax bredvid Scaniarinken är en konstgräsplan där stor dramatik utspelade sig på måndagskvällen. I den första halvleken hade SFF två chanser och gjorde fyra mål, Sport radade upp flera vassa målmöjligheter men fick inte in bollen. Hannes Isaksson, Philip Larsson och Albin Kun skapade lägen som var nära att resultera. Istället gjorde Södertälje FF mål på allt, även situationer som inte alls såg farliga ut. Sports försvar var ihåligt och läckte på ett sätt vi inte tidigare sett under våren. Före avspark hade tolv mål släppts in på tio matcher. Efter sidbytet höjdes tempot, några spelbyten gjorde susen och de första tio minuterna var charmanta. 4-3 efter 55 minuter, och inte ens Isakssons missade friläge nio minuter senare sänkte humöret. Hannes Isaksson kvitterade till 4-4 efter 69 minuter och mirakelvändningen i stil med Sverige mot Tyskland i VM-kvalet för några år sedan var ett faktum. Nu doftade det ännu mera och stark segervittring. Matchbilden var ändrad, scenförändringen total. Hemmalaget skärrat och knockat. Men bara nästan. - Då trodde vi på seger, sa tränarna och det gjorde även de tillresta supportrarna som var betydligt fler än hemmalagets anhängare. Men Sports killar blev en smula övermodiga och glömde försvara sig. Hemmalaget återtog snöpligt och onödigt ledningen och när det sjätte målet föll med dryga tio minuter kvar försvann hoppet om poäng denna vädermässigt härliga sommarkväll. Målens historia: 1-0 (10) Daniel Sleyman, skott som styrdes i mål och helt ställde keepern, 2-0 (29) Daniel Shahho väldigt överraskande från högersidan, 3-0 (32) Daniel Shahho igen, långskott intill höger stolpe, 4-0 (43) Raby Nahir Youssef efter oacceptabelt slarv i försvaret, 4-1 (46) Deniz Arpacik med ett lågt rappt skott intill vänstra stolpen efter 30 sekunder, 4-2 (50) inhopparen Robin Kun tände hoppet, 4-3 (54) Robin Kun slog till på nytt efter hårt inspel från kanten signerat Philip Larsson, 4-4 (69) Hannes Isaksson kvitterade hårt uppvaktad på en löpboll, 5-4 (75) William Altinkaya påpassligt, 6-4 (79) Daniel Sleyman spikade tennisresultatet i den galna fighten. En mycket märklig och vidöppen tillställning där bortamålvakten Rickard "Rille" Nyström var klädd i helvitt. Sports fjärde målvakt enbart under de senaste tre matcherna! För den neutrale åskådaren var det en sällsynt underhållande och svängig föreställning som kunde ha slutat precis hur som helst. En sak är säker, det kan inte vara lätt att vara tränare för dessa båda oberäkneliga lag. Senaste förlusten kom på Folkungavallen i Nyköping 11 maj. Sviten sprack och det med besked. Den inhoppande kvartetten Robin Kun, Markus Arrebäck, Deniz Arpacik och Jacob Sundström fick beröm av tränarna liksom rutinerade mittbacken John Källström. Sex insläppta mål. Vi får gå tillbaka tre år till division III-året för att finna något liknande deprimerande. Då blev det 1-7 på Gotland mot Dalhem IF. SFF var en ny motståndare - är den 15:e klubben från Södertälje som Sport möter i seriespel genom årens lopp. Allt från Afrikansk FC till Östertälje IK i bokstavsordning. Även Assyriska och Syrianska som efter det har varit uppe och vänt i Allsvenskan. SFF har avancerat från sjuan till femman på två år och är nykomling i serien. Gjorde 104 mål på 22 matcher förra säsongen. Måndagens lag: Rickard Nyström - Anton Jansson, John Källström, Tobias Sandström, Erik Hargedahl - Anders Larsson - Albin Kun, Edvin Hansen, Erik Wiberg, Philip Larsson (LK) - Hannes Isaksson. Avbytare: Deniz Arpacik, Jacob Sundström, Markus Arrebäck, Robin Kun, Anton Jonsson. Halva serien är nu spelad. För ett år sedan var Sport serieledare vid den här tiden med 25 poäng på 11 matcher och 39-16 i mål. Denna säsong innebär 14 poäng på 11 matcher och 19-18 i mål. Målskyttet har varit den stora och återkommande akilleshälen och om några bollar hamnat rätt i första halvlek så hade inte SFF haft en chans att komma tillbaka. Men det är målen som räknas och bjudningar i massor har man inte råd med. Nu gäller det att snabbt ladda om. Nästa match spelas redan på torsdag 28 juni, på bortaplan mot Hälleforsnäs IF. Innan dess får vi se om Sverige kan ta sig vidare från gruppspelet i VM. Seger mot Mexico räcker för avancemang. Men Sverige har faktiskt aldrig någonsin överlevt gruppspelet i ett VM-slutspel när det blivit förlust i någon av gruppspelsmatcherna. I VM 1994, 2002 och 2006 tog sig Sverige med möda vidare. Vid varje tillfälle var facit i gruppspelet en seger och två oavgjorda matcher. CHRISTER JOHANSSON Herr 0kommentarer

Södertälje FF - BK Sport

Efter en dryg veckas spelledigt så är det dags för herrarna att snöra på sig fotbollsskorna igen. Laget åker till Södertälje för att försöka sno åt sig 3 poäng från Södertälje FF. Gasen i botten och lycka till nu! Herr 0kommentarer

Rapport om Sport #8

Underbara oslagbara Sport är, trots att närmast katastrofal start på veckan, smeknamnet på alla sörmländska läppar. Sena söndagsmatchen mot tabelljumbon Trosa-Vagnhärad slutade med 1-1 och två tappade poäng. Katastrofen undveks endast genom ett fenomenalt gästspel mellan stolparna av Deniz, som räddade både straff och poäng till Sport. Skador av mer eller mindre allvarlig sort har onekligen bromsat Sport denna vår. Under söndagens batalj var det Oleg och Nennes (o)tur, den förstnämnde ådrog sig en hälseneruptur medan den senare spräckte ögonbrynet. Tidigare har tongivande lirare som Robin, Tobbe, Swift, Kun Sr, Wiberg och Rille i omgångar tvingats sitta på läktaren på grund av diverse skador. Inför torsdagens ödesmatch kunde således förutsättningarna sett bättre ut. För motståndet stod dessutom Råby-Rönö, det lag i serien man på förhand allra helst ville betvinga efter fjolårets hatmöten där domaren åtskilliga gånger fick dra fram det röda kortet. Men när undertecknad, med tunga steg på väg till matchsamlingen, fick syn på coach Humlan utanför Djurgårdsgrillen mös denne förnöjt och tycktes inte alls nedtyngd av stundens allvar. Dock inte på grund av den omedelbara närheten till snabbmatsförtäring, vilket jag först antog, utan glädjen grundades istället i en nysvarvad taktik som tveklöst skulle få hemmapubliken att jubla. ”Ikväll ska de få se”, surrade Humlan kryptiskt. Även coachkollegan Moreaus var på osedvanligt gott humör och inte ens en ytterst förvirrad avstämning med lagledare Berg kunde rubba självförtroendet. Så smått började man undra vilka magiska skrifter de kommit över och förväntansfullt bänkade vi oss för genomgång. Det visade sig att duon influerats av VM-slutspelet när de smidde sin segerplan. Det var dock inte någon nutida världsmästare som stått modell utan det magnifika italienska mästarlag som på spansk mark sommaren -82 besegrade Maradonas Argentina, Zicos Brasilien och slutligen den förhatlige marodören Schumachers Västtyskland. Potentiellt ett av historiens starkaste fotbollslag som byggde sin framgång på ”catenaccio”- betongförsvar med sylvasst omställningsspel under ledning av general Scirea. Uppvärmningen ägnades således åt att gräva skyttegravar, där vi kurade ihop oss i väntan på att Råbybjörnarna skulle gå i fällan. Det dröjde inte länge innan vi insåg att gästerna var obekväma med att hålla i ratten och John tappat rösten efter alla hånfulla ”gratis”. Målchanserna lät heller inte vänta på sig. Hannes sprang sig fri ett flertal gånger men fick se stolpen, och möjligtvis överkonsumtion av kanelbullar under veckan, sätta stopp för målfabrikationen. Istället var det Kun jr som spräckte nollan efter en fin spelvändning med ett distinkt avslut i gaveln. Strax före pausvilan nickade allkonstnären Edvin, som snart spelat på samtliga positioner, in psykologiskt viktiga 2-0 på ett stenhårt inspel från John. Bortsett från när någon okänd spelare i Sports mittförsvar slog hål i luften och bjöd gästerna på ett friläge så var det en perfekt genomförd halvlek av Sport. Andra halvlek inleddes med en förväntad anstormning från gästerna, som dock allt som oftast strandade på den ständigt närvarande Swift. Närmast biblisk i sin uppenbarelse tog det defensiva ankaret inte många steg men satte samtliga rätt och i vägen för gästerna. Offensivt lyckades vi inte få till ett avgörande tredje mål men ledningen kändes ändå trygg. Åtminstone tills 85:e matchminuten då coachduon, fullkomligt rusiga av självgodhet, vägrade släppa in Pontus på planen förrän han både segerskålat och klappat dem om ryggen. Därför dröjde det innan Lill-Erik, som linkat av med kramp, fick någon ersättare på vänsterflanken låg helt öppen för några minuter. Gästerna såg en sista chans till poäng uppenbara sig, stormade fram längs kanten och skickade in en hög lyra mot straffområdet medan publiken höll andan. En räddande hand styrde dock undan denna sista framstöt och Råby var ett slaget lag. Att handen tillhörde en Sportspelare var det otroligt nog ingen, förutom fru Fortuna, som noterade. Man kan alltså konstatera att BK Sport nu inte tagit stryk på över en månad. Den inledande förlustkavalkaden börjar så smått försvinna ur minnet och en viss tillförsikt inför fortsättningen gror. Inte minst tack vare demonerna på tränarbänken. Nu väntar ett uppehåll för denna kolumn då undertecknad far på rekreationsresa söderut i veckorna två. För övriga döskallar väntar Södertälje FF och då ska vi spela som Holland -74 och lotta ut startelvan, blir väl värt entreslanten. På återseende //23 Herr 1kommentar

SOLEN SKINER ÖVER SPORT

Efter en mycket bra kollektiv laginsats där alla spelarna jobbade för varandra lyckades BK Sport bärga tre sköna poäng på onsdagskvällen. Hemmamatchen på Ekängen mot Råby/Rönö vanns med 2-0 (2-0) efter en insats som ger hopp om en ljus framtid. Fokuserat och koncentrerat, och dessutom mål i rätt lägen gav inte gästerna någon chans att få med sig poäng hem till Nyköpingstrakten. En stabil prestation i denna den sista dusten före midsommar. Tränarduon Mattias Andersson och Robert Berg var helt överens efteråt: - Fantastiskt. Vi spelade lugnt och fint, och höll i bollen. Vi jobbade hårt och spelar bättre mot bättre lag. Det här var en mycket viktig seger. Det fanns annars en hel del frågetecken före avspark. Matchen i Vagnhärad i söndags kostade inte enbart två bortslarvade pinnar utan även flera tunga skador. Målvakten Oleg Kosovic blir borta länge, Benjamin Komatovic kunde inte medverka och Robin Kun var avstängd. Men ersättarna skötte sig utmärkt. Tobias Andreasson gjorde debut mellan stolparna i en seriematch i A-laget, spelade dock en träningsmatch i mars på konstgräset. - Alltid lika skönt att hålla nollan, sa han och blev rättmätigt omklappad av vänner och bekanta. Tobias får högt betyg liksom slitvargarna Erik Wiberg och Anders "Swift" Larsson. Albin Kun är ett riktigt fynd på sin kant och ett framtidsnamn som drar på sig ständig bevakning. - En värdefull seger. Rätt inställning. Vi gjorde det vi sagt att vi skulle göra, menade Swift och tände en cig. Albin Kun smekte in ledningsmålet efter 14 minuter med vänsterdojan då yttermittfältaren befann sig inne i straffområdet. Fem minuter senare noterades ett snyggt inspel från Wiberg till Hannes Isaksson men han sköt över. Riktigt nära där. Efter 37 minuter gjorde Andreasson en viktig fotparad när blåskrudade Råby hade en vass nick på ett högerinlägg. Istället ökade Sport till 2-0 efter 41 minuter. John Källström serverade ett perfekt inlägg som Edvin Hansen nickskarvade i nät. I takt med målen började även solen titta fram. Sport skapade ett flertal chanser även i den andra halvleken men 2-0 stod sig när hemmalaget hela tiden hade bra koll på läget. Råby krigade för en reducering men hemmalagets backlinje var ramstark där det ibland behövdes en befriande spark. 2-0 och för första gången på sju år har Sport därmed hållit nollan i två raka hemmamatcher. Senast var hösten 2011 i femman, mot Vingåker och Julita, då liksom nu 2-0 vid dubbla tillfällen. Obligatorisk segersång efteråt givetvis och dirigent den här gången var Philip Larsson för allra första gången, lagkapten nu när "Nenne" är skadad. Tänk vilken skillnad egentligen, även förra hemmamatchen mot Ericsberg slutade 2-0 efter en helt annan matchbild. Då var det inte alls samma tryck från lungorna i segerjublet. Sport har målskillnaden 15-12 efter tio seriematcher. Enbart Nykvarn och KSK har släppt in färre antal mål, båda dessa har dock en match mindre spelad. Räknar vi borta 0-4 plumpen på Backavallen i april har Sport släppt in åtta bollar på nio matcher och ett sådant fint facit brukar betyda kamp på övre tabellhalvan. Matchen var även ett möte mellan fjolårets trea och fyra i sluttabellen. Notabelt: I Sports 16-mannatrupp var alla spelarna utom tre födda under det första halvåret. Undantagen är tre rutinerade herrar i form av John Källström, Anders Larsson och Erik Wiberg. Vi får även gratulera Råby/Rönö IF som i år firar 75-årsjubileum. Alltid trevligt med lag som har trogna supportrar som följer med på bortamatcherna. Det här var tredje gången i år som Råby blev nollade. Annars är de ett målglatt och kämpastarkt manskap med flera intressanta spelartyper. Den här kvällen kunde de emellertid inte stå emot ett taggat och beslutsamt Sport som spelade precis så som de ska spela. Onsdagens lag: Tobias Andreasson - Anton Jansson, David Rispoli Helling, John Källström, Tobias Sandström - Anders Larsson - Albin Kun, Edvin Hansen, Erik Wiberg, Philip Larsson (LK) - Hannes Isaksson. Avbytare: Deniz Arpacik, Pontus Larsson, Jacob Sundström, Oscar Haglund, Markus Arrebäck. BK Sport har nu mött alla lag i serien utom Södertälje FF. Bortamatchen mot dem spelas måndag 25 juni med sen avsparkstid. Fram tills dess får vi se om det blågula svenska landslaget, som också är starka bakåt, kan få det att lossna offensivt. Senast Sverige vann en premiär i ett VM-slutspel var för 60 år sedan, 8 juni 1958 på Råsunda (3-0 mot Mexico). Därefter sju premiärer som inneburit fem oavgjorda och två förlorade matcher. Den 15 juni 1958 spelade Jugoslavien och Paraguay oavgjort 3-3 mot varandra i VM på Tunavallen inför drygt 13 000 åskådare. Paraguay hade för övrigt sin bas i Sundbyholm under mästerskapet. CHRISTER JOHANSSON Herr 0kommentarer

BK Sport - Råby-Rönö IF!

Dags igen för match så här dagen innan fotbolls-VM drar igång. BK Sport välkomnar Råby-Rönö IF som ligger på en sjätteplats i tabellen, en poäng före BK Sport som befinner sig på åttonde plats. Vi önskar herrarna lycka till! Herr 0kommentarer

Visa fler nyheter